Mini-semester

Åker iväg med mamma och öppnar upp sommarstugan om några timmar. Vilket ju betyder att jag borde sova för länge sedan. Men jag har sovit bort halva dagen pga mensvärk och migränmedicin så nu är dygnsrytmen lite ur fas igen.

Klockan 9.00 går båten och vi ska iväg till Skälbottna som ligger i Stockholms skärgård. Ingen party-ö direkt. Det finns inte ens en kiosk. Så naturen får stå för underhållningen. Har jag tur blir det sol. Vi har ju egen brygga med badstrand men det kanske är för kallt för ett dopp redan. Nu har dom ju visserligen varnat för regn och mulet väder så det blir väl mest till att elda i kaminen istället. Oavsett väder åker jag iallafall hem redan på fredag. Tänker ju inte missa årets första upplaga av synthpicnicen.

Raderar resten då jag inte längre vill ha någonting som handlar om idioten till ex på min sida.

Tack och lite till

Känner att jag vill rikta ett tack till tre personer som jag egentligen inte känner alls men som jag på något konstigt sätt känner igen mig i. Antagligen för att de vart med om liknande saker som jag har. Deras bloggande har fått mig att vilja börja skriva av mig och det är därför jag är här igen efter ett par års tystnad. Så tack och massa kram till Camilla, Susanne och Frk F.

Det allra största tacket går givetvis till min familj. Utan er hade jag inte vart där jag är idag. <3

Finns inte direkt något av intresse att läsa ännu. Jag fick mig ett gott skratt av mina gamla inlägg dock. Hur detaljerad får man va egentligen?? Jag har ju för bövelen (här vill rättstavningen att jag ska skriva bordellen) förklarat varenda liten sak vi gjorde och vilka tågstationer jag stannat på ungefär.

När det gäller skrivandet om misshandel och liknande har jag inga problem alls med att öppna mig och så. Men jag har heller inget behov av att "förklara" mig mer än jag gjort på bloggen i dagsläget. Det kommer ju mer allt eftersom tiden går.

Blir ju lite så. Man skriver om något som hänt nyligen och då flätar man oftast in gammalt skrutt. Iallafall funkar jag så.

Fan.. jag är så otroligt bra på att blogga i huvudet. Jag brukar ligga i sängen och tänka att "ohh, det här måste jag skriva sedan". När man väl sitter framför datorn går hjärnan snabbare än fingrarna dock och det går aldrig att återskapa den kreativitet man först hade. Jag efterlyser en uppfinnare som hittar på någon manick som överför tankar direkt till text =)

När det gäller att ovanstående bloggar rört upp saker som även känns jobbiga så är det ju inte deras fel. Jag skulle snarare se det som deras förtjänst. Att komma i kontakt med och få utlopp för sina känslor och tankar är bara positivt. Det är ju bara när man blir påmind om det man försöker glömma bort som man kan bearbeta saker.

Omstart

Oj! Hittade just den här bloggen bland mina gamla bookmarks. Gud va allt är gammalt och känns oaktuellt. Får ta och bättra mig på skrivandet helt enkelt.

För er som är proffsbloggare kan jag ju bara tillägga att jag då sannerligen inte är det. Bryr mig inte om att hålla varken stavning eller grammatik rätt. "Sär skrivningar" kan förekomma =) Syftet med min blog är inte att skriva korrekt svenska utan snarare att bara få ur mig massa tankar. Dom kommer troligtvis oftast att bubbla ur mig utan logik och kronologisk ordning.

Kort bakgrund...

Född och uppvuxen i Stockholms län, depression, misshandel, våldtäkt, ångest, osäkerhet, mediciner, nya utredningar, terapi, ny medicin bla bla bla and so on...

Btw, jag länkar till sidor jag själv gillar att besöka utav olika anledningar. Vill du inte finnas med där är det bara att säga till.

/Madwig